Publicerad juli 2026. Uppgifter om pågående lagstiftningsarbete kontrollerade 25 juli 2026.

Klockan är kvart över tre. Hunden kräks galla, andas tungt och vägrar resa sig. Du sitter på hallgolvet med telefonen i handen och googlar "akutveterinär öppet nu nära mig" medan du försöker låta bli att räkna ut hur lång tid det tar att köra till närmaste stad.

Om du bor i Stockholm, Göteborg eller Malmö har du förmodligen någonstans att åka. Bor du någon annanstans är svaret ofta: ingenstans, inte just nu.

Det är lätt att tro att det beror på otur, eller på att just din klinik råkade stänga. Det gör det inte. Det beror på hur systemet är byggt — och just nu ligger ett förslag under beredning i Regeringskansliet som skulle göra det sämre.

Min hund började bete sig konstigt vid tiotiden en kväll. Hon bet och slickade hysteriskt på tassarna, drog bakdelen mot golvet, magen var väldigt svullen och hon flämtade. Jag såg paniken i hennes ögon. Närmaste veterinär låg tre timmar bort och hade kö — jag visste inte ens om vi skulle komma in när vi väl var framme. Att sätta en hund som redan mådde så dåligt i en bil i tre timmar kändes inte rätt, men alternativet var att inte göra någonting. En timme in i resan släppte det. Hon började andas normalt igen, och vad det än var hade löst sig självt.

Jag hade tur. Det är hela poängen. Men känslan av att stå i hallen, se på en hund som mår akut dåligt och inse att det inte finns någon på nära håll som kan göra något — den sitter kvar.

Jag ska vara tydlig med en sak: svullen mage och flämtning kan också vara magomvridning, och det går aldrig över av sig självt. Att det gjorde det för oss betyder att det var något annat. Om du står med de symtomen ska du åka, även om det är långt.

Ansvaret finns. Det är bara inte värt särskilt mycket.

Den vanligaste myten om svensk djursjukvård är att ingen myndighet bär ansvar för att din hund kan få vård på natten. Det stämmer inte.

Jordbruksverket ska enligt 10 § i sin instruktion (förordning 2009:1464) vidta åtgärder så att alla djur i människans vård kan få hälso- och sjukvård. Tillgången till veterinär ska finnas oavsett tidpunkt på dygnet om det finns djurskyddsskäl. Håller privata aktörer inte tillräcklig beredskap i ett område kan Jordbruksverket, med stöd av en annan förordning — 2009:1397 om veterinär service av allmänt ekonomiskt intresse — upphandla tjänsten eller ge Distriktsveterinärerna i uppdrag att sköta den.

Så ansvaret finns på papper. Problemet är vad som håller uppe det.

Det finns ingen skyldighet för privata veterinärer eller veterinärbolag som behandlar djur på dagtid att också erbjuda vård på kvällar och helger. Deltagandet är frivilligt. Och Jordbruksverket har i flera skrivelser till regeringen konstaterat att anslaget — 158,8 miljoner kronor enligt budgetpropositionen för 2026 — sannolikt täcker Distriktsveterinärernas egna beredskapskostnader, men inte ger utrymme att lösa de tilltagande utmaningarna eller att ersätta privata veterinärer för att de deltar i beredskapsarbetet.

Min bedömning: ett ansvar utan finansiering och utan motpart är i praktiken en avsiktsförklaring, inte en garanti.

Och nu ska ansvaret krympas

Den 30 september 2025 lämnades utredningen Åtgärder för att säkerställa veterinär beredskap under jourtid (Ds 2025:27) till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Utredare var rådmannen Jenny Wennhall.

Den bygger vidare på indelningen av Sverige i veterinärområden — en tanke regeringen redan gjort till sin bedömning i proposition 2024/25:57 — och föreslår att Jordbruksverket ska planera beredskapen, besluta om fördelningen av beredskapspass mellan anslutna vårdgivare och se till att det i varje veterinärområde finns minst en veterinär i beredskap för akut vård som omfattas av det statliga åtagandet. Privata vårdgivare ska kunna få beredskapsersättning mot avtal. Reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2027.

Mycket i förslaget är rimligt. Haken sitter i vilka djur som omfattas.

Staten behåller ansvaret för veterinär beredskap under jourtid — men begränsat till lantbrukets djur, häst (delvis) och smittskydd. Åtagandet snävas dessutom in till akut vård som inte kan avvakta till ordinarie arbetstid med hänsyn till djurets lidande eller risk för försämring.

För sällskapsdjur återstår, enligt förslaget, en enda sak inom det statliga åtagandet under jourtid: avlivning av djurskyddsskäl.

Läs den meningen en gång till. Har du en sjuk hund mitt i natten är det staten enligt förslaget åtar sig att hon kan avlivas.

Sveriges Veterinärförbund kallade rapporten i huvudsak väl avvägd, med många konkreta förslag, och välkomnade uttryckligen att tvingande jourplikt avfärdades och att en parallell organisation vid sidan av Distriktsveterinärerna avvisades. Men på just den här punkten var förbundets dåvarande förbundsdirektör Magnus Rosenquist skarp i en kommentar i oktober 2025: det innebär i praktiken att sällskapsdjuren lämnas åt sitt öde under jourtid, och staten kan inte anses uppfylla sitt ansvar för djurskyddet om den helt avsäger sig ansvaret för hundar, katter och andra sällskapsdjur.

Djurskyddet Sverige avstyrkte i sitt remissvar starkt förslaget att ta bort statens ansvar för akut djursjukvård för sällskapsdjur. Organisationen pekade på risk för försämrat djurskydd, längre avstånd till vård, ökad marknadskoncentration och högre kostnader, och krävde garantier för att akutvård finns inom rimligt avstånd och till rimlig kostnad oavsett var i landet djurägaren bor. Generalsekreteraren Åsa Hagelstedt beskrev det som ett tydligt steg tillbaka för svenskt djurskydd.

Remisstiden gick ut 6 februari 2026. Förslaget är remitterat och under beredning i Regeringskansliet. Inget är beslutat.

Varför kliniker stänger jouren

Det är lätt att bli arg på kliniken som slutade ha öppet. Verkligheten är mer sammansatt.

Folk lämnar kliniken, inte yrket i första hand — de går ner i tid. Sveriges Veterinärförbunds arbetsmiljöenkät från 2025 visar att tre av tio veterinärer redan arbetar deltid på grund av arbetsbelastningen, och att nästan var fjärde har övervägt att lämna yrket helt.

Fler utbildningsplatser är inte hela svaret. Antalet platser på veterinärprogrammet vid SLU i Uppsala — landets enda veterinärutbildning — ökar från 100 till 140 fram till 2027. Men Veterinärförbundet har argumenterat mot bilden att det är den avgörande åtgärden: enligt förbundets genomgång av branschstatistik från 2019 arbetade omkring en tredjedel av landets legitimerade veterinärer i arbetsför ålder inom djursjukvården, med en genomsnittlig tjänstgöringsgrad kring 83 procent. Man utbildar sig till veterinär och väljer sedan bort kliniken. Förbundets slutsats var att det bör anses omoraliskt att utbilda fler in i ett yrke med de bristerna i arbetsmiljö utan att göra något åt dem.

Lönsamheten styr geografin. Stora kedjor som AniCura, Evidensia och Svenska Veterinärgruppen äger idag en betydande del av landets kliniker. Företag etablerar sig där kundunderlaget finns.

Konkurrensverket konstaterade i sin granskning i mars 2026 att det när det gäller tillgänglighet på nätter och helger förekommer regionala och lokala jourmonopol. Alltså: på många orter finns ingen konkurrens om jourvården. Det finns en aktör, eller ingen.

Så konkret ser bristen ut

Jordbruksverket publicerar löpande vilka distrikt som har begränsad eller ingen organiserad beredskap. Läget vid kontrolltillfället i juli 2026:

• Vetlanda och Sävsjö — sedan 10 mars 2025 ingen organiserad beredskap dygnet runt för hästar och lantbrukets djur. Orsak: personalbrist.

• Tranås, Aneby, Eksjö, Nässjö med omnejd — samma datum. Beredskapen som finns täcker klockan 06–21.

• Hallstahammar — veterinärstationen stängde jouren nattetid 22.00–07.00 från 1 september 2025.

• Svenljunga — den privata aktör som hade avtal om dygnet-runt-beredskap avslutade det per 3 januari 2026. Angiven orsak: begränsat kundunderlag och ökad konkurrens.

• Dingle (Sotenäs, Munkedal, Tanum, Strömstad, delar av Lysekil) — ingen beredskap sedan maj 2023. Sedan september 2023 finns helgberedskap fredag 17.00 till måndag 05.00, bemannad av distriktsveterinärer och privata veterinärer tillsammans. Smådjur hjälps i akuta fall i mån av tid.

Listorna gäller häst och lantbrukets djur, alltså de djurslag som faktiskt omfattas av det statliga åtagandet. Att det inte går ihop ens där säger något om systemets bärighet i stort.

Jordbruksverkets egna råd till djurägare i berörda områden är avslöjande i sin nykterhet: kontakta veterinär i tid och vänta inte för länge, ta reda på i förväg vilka möjligheter som finns i ditt närområde och vid vilka tider, var inställd på att du kan behöva resa längre, och var medveten om att du kan behöva vänta längre.

Sedan kommer räkningen

Tillgänglighet och pris hänger ihop. Där det bara finns en aktör finns inget pris att jämföra med.

Konkurrensverket fick i mars 2025 regeringens uppdrag att kartlägga pristransparensen på veterinärmarknaden och redovisade 1 mars 2026. Myndigheten ålade 84 veterinärkliniker och djursjukhus att besvara ett frågeformulär och lämna prisuppgifter för ett stort antal behandlingar. Slutsatserna var hårda:

• Det finns stora problem med bristande pristransparens gentemot djurägarna inom den icke-profylaktiska vården, alltså vården av sjuka eller skadade djur.

• Prisutvecklingen för icke-profylaktisk vård av hund och katt 2020–2025 har varit betydligt högre än den allmänna prisutvecklingen, med en ökning på 40–50 procent.

• Konsumentskyddet är sämre vid köp av djursjukvårdstjänster än vid andra konsumenttjänster.

• Kliniker och djursjukhus konkurrerar med pris i liten utsträckning.

• Det är vanligt att extrakostnader dyker upp under vårdtillfället.

• Försäkringsbolagen, som finansierar en stor del av marknaden, har förhållit sig passiva till att försöka hålla tillbaka prisökningarna.

Inom den förebyggande vården, som vaccinationer, är pristransparensen enligt myndigheten betydligt bättre — men även där har priserna överstigit den allmänna prisutvecklingen.

En RUT-rapport (2025:1284), beställd av riksdagsledamoten Sofia Skönnbrink (S), anger att priset för ett vanligt veterinärbesök ökat med omkring 55 procent på fem år, och att skillnaden mellan kliniker för vanliga ingrepp som kastration kan uppgå till tiotusentals kronor.

Agrias statistik visar att den genomsnittliga skadekostnaden för hund, katt och häst ökade med 31 procent mellan 2020 och 2025.

Branschens motbild. Gröna arbetsgivare och Svensk Djursjukvård redovisade i maj 2026 en branschrapport där den genomsnittliga prishöjningen under 2025 landade på 3,9 procent, och pekar på att personalkostnader utgör omkring 60 procent av branschens utgifter. AniCuras Sverigechef Anna Skogh har argumenterat att de högre kostnaderna speglar en mer avancerad djursjukvård, och varnat för att ett pristak kan slå tillbaka.

Båda bilderna kan vara sanna samtidigt. Vården kan mer än den kunde för femton år sedan. Den är också utom räckhåll för fler.

Du har svagare rättigheter hos veterinären än i mobilbutiken

Djur räknas i juridisk mening som lösa saker. Konsumenttjänstlagen gäller bland annat arbete på och förvaring av lösa saker. Men tjänster som rör behandling och förvaring av levande djur undantogs när lagen infördes, och omfattas därför inte av konsumentskyddande lagstiftning.

Den 23 juli 2026 tillsatte regeringen en särskild utredare för att analysera behovet av och förutsättningarna för att utvidga konsumenttjänstlagen till att omfatta behandling och förvaring av levande djur. Landsbygdsminister Peter Kullgren motiverade uppdraget med att många djurägare i dag möter höga och svårförutsägbara kostnader. Uppdraget ska redovisas senast 1 mars 2027.

Konsumentverket har parallellt fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för en branschöverenskommelse om prisinformation och genomföra insatser för bättre prisuppgifter.

Det rör på sig. Långsamt. Ingen av utredningarna hjälper dig i natt.

Vad du kan göra – innan

Det här tar tjugo minuter och är det enda i artikeln som faktiskt förändrar din situation.

Ta reda på var din närmaste jouröppna klinik ligger. Ring och fråga: har ni öppet nätter, alla nätter? Tar ni emot utan tidsbokning? Hur långa väntetider har ni på helger? Spara numret under ett namn du hittar när du är stressad.

Gör samma sak med alternativ nummer två. När kliniken närmast dig är full eller stängd vill du inte börja googla då.

Ta reda på vilken digital rådgivning som ingår i din försäkring. Flera bolag har en tjänst utan extra kostnad. If har lanserat Djurhjälpen med chatt och video vardagar 8–20, helger 10–16, plus akuttelefon dygnet runt — och FirstVet ingår i Ifs djurförsäkringar till oktober 2026. Agria har Vårdguide, kostnadsfri för egna kunder. Flera andra bolag samarbetar med FirstVet. Rådgivningen ersätter inte akutvård, men hjälper dig avgöra om du måste köra nu eller kan vänta till morgonen.

Ha ett första hjälpen-kit i hallen, inte i garaget.

Ha en plan för pengarna. 43 procent av svenska hundägare klarar inte en oväntad kostnad på 10 000 kronor utan ekonomisk ansträngning, och var åttonde har någon gång tvingats kompromissa med vården av ekonomiska skäl. Det visar Hundstallets Hundrapport 2026, en Sifo-undersökning bland 1 010 hundägare genomförd 17–31 mars 2026. Fråga din klinik i förväg om delbetalning och kontrollera vad självrisken faktiskt landar på.

Har du inte bil? Lös det innan. Prata med en granne, ta reda på om det finns djurambulans i din region, spara numret till ett taxibolag som tar djur.

Vad du gör när det är natt

Ring rådgivningen först, om du har tillgång till den.

Det finns inget nationellt akutnummer för djur. Ingen motsvarighet till 1177. 112 är till för nödsituationer som rör människor.

Ring din kliniks ordinarie nummer även utanför öppettid. Har du en distriktsveterinärmottagning i närheten är det numret du ska ringa — efter kontorstid tas samtalet av en operatör på Distriktsveterinärernas beredskapstelefon, som bedömer ärendet, koordinerar och kopplar vidare till veterinär i beredskap eller hänvisar till närmaste öppna djursjukhus.

Ring innan du kör. Även en klinik som har öppet kan ha kö eller vara upptagen med ett annat akutfall.

Skriv ner tider och symtom medan du väntar. När började det? Har hunden kräkts, hur många gånger, hur såg det ut? Har den ätit något? Du kommer inte minnas när du står i receptionen.

Blir det bättre?

Frågan har fler ögon på sig nu än på länge. Riksrevisionen pekade redan 2021 på geografiska brister i tillgängligheten. SOU 2022:58 föreslog ett ökat statligt ansvar. Konkurrensverket har underkänt pristransparensen. Konsumentverket utreder prisinformation. Konsumentskyddet utreds. Statsministern och landsbygdsministern träffade företrädare för veterinärmarknaden i juni 2026.

Men det avgörande är vad regeringen gör med Ds 2025:27. Lyfts sällskapsdjuren ur det statliga åtagandet är frågan i praktiken avgjord — då blir hundens tillgång till akutvård permanent en funktion av kundunderlaget där du bor.

Vad du kan göra: remisstiden är över, men beslutet är inte fattat. Skriv till din riksdagsledamot och fråga vad hen anser om att sällskapsdjur lyfts ur det statliga jouråtagandet. Stöd organisationer som driver frågan. Och be alltid om en skriftlig kostnadsuppskattning innan behandling påbörjas — Konkurrensverket har konstaterat att extrakostnader ofta tillkommer under vårdtillfället, och att fler djurägare efterfrågar priset i förväg är en av få saker som faktiskt pressar marknaden.

Systemet ändrar sig inte i natt. Men du kan vara förberedd på det som faktiskt gäller, i stället för på det du hoppades gällde.

Källor

• 10 § förordning (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk

• Förordning (2009:1397) om veterinär service av allmänt ekonomiskt intresse

• Jordbruksverket, Veterinär service och Begränsad veterinär beredskap

• Ds 2025:27, Åtgärder för att säkerställa veterinär beredskap under jourtid (redovisad 2025-09-30)

• Regeringen, remiss av Ds 2025:27 (svarsdatum 2026-02-06)

• Betänkande 2025/26:MJU9, Miljö- och jordbruksutskottet

• Proposition 2024/25:57, Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård

• Kommittédirektiv 2021:42

• Svensk Veterinärtidning, Rapport om tillgång till veterinärer under jourtid väcker frågor (2025-10)

• Svensk Veterinärtidning, Ny ledning i Sveriges Veterinärförbund (2025-10/11)

• Sveriges Veterinärförbund, Fler utbildningsplatser löser inte veterinärbristen; arbetsmiljöenkät 2025

• Djurskyddet Sverige, remissvar LI2025/01648 (2026-02)

• VeterinärMagazinet, "Risk att djur blir utan akutvård" (2026-02-10)

• Konkurrensverket, Åtgärder för att förbättra pristransparensen inom djursjukvården (2026-03-01)

• Riksdagen, interpellation 2025/26:154 samt RUT 2025:1284

• Hundstallet, Hundrapporten 2026 (Sifo/Fifty5Blue, 1 010 hundägare, 17–31 mars 2026)

• Gröna arbetsgivare / Svensk Djursjukvård, branschrapport maj 2026

• Regeringen, pressmeddelande 2026-07-23 om konsumenttjänstlagen och levande djur

• Riksrevisionen RIR 2021:4, Statens ansvar för veterinär service